Har du sett drottningen av is? Poesi 


Jag skulle leta efter efter något annat från början men så hittade jag denna väldigt djupa & cyniska lyrik som jag hade skrivit när jag var yngre. Dock har den "uppdaterats" till 2020 b.la med ett bättre språk och som sagt mer " i tiden". Är vanligtvis egentligen generellt sett rätt emot att bara för att "haka på trend" men denna är ett undantag då jag tror att den tjänar på det . Hade den inte tjänat på det och blivit aning bättre hade jag skippat det.






Hon är drottningen av is.
Regnet på hennes kind torkade aldrig.
Det blev till is. Hon har sparat varenda isdroppe.
Så mycket isdroppar som fallit genom åren.
Men se hur väl drottningen av is har omsorgsfullt byggt sitt eget palats av isdroppar.
Varje isdroppe är det regn som fallit för varje ynka, betydelsefull själ som fanns i hennes liv.

Varje regndroppe för varje fas.
Ty de fanns de som älskade henne men vad gjorde det när de hon älskade som mest hade tagit hennes varma, kärleksfulla hjärta och förvandlat det till is ?
Alla dessa regndroppar som blev till is var till spillo.
För ingenting.
Men ack, varför lät drottningen av is regnet falla?
För de hon älskade mest hade väckt hennes vackra och kärleksfulla hjärta till liv.
Men det vackra, ensamma hjärtat bultades förgäves.
Hjärtat bultade av något så magiskt som vi kallar för kärlek.
Men deras hjärtan slog aldrig i samma takt som hennes.
De stal stal hennes hjärta och lämnade det tillbaka, kall som is. På en bädd utav sten och bladstjälkar av ros.
Hon fryser.

Det kyligt.


Det är kallt.


Men vad gör det när hennes känslor har blivit till is?
Vad gör det när de kastade de mest vackra, ädla rubiner du har skådat som hon hade att ge?

De slängde allt guld, alla safirer och glittrande diamanter hon ägde.


De slängde allt som det vore massproducerad plast.
Fast det hon gav var det mest värdefulla en människa kan ge.
Kärlek.
Just ja, kärlek.
Men nu förstår hon dess ords innerbörd.
Det var ju bara kär-lek.
En lek.
Ett spel.
En lögn.
En illusion.

En illusion om en mer trygg och ljuvlig värld.
Men vad gör det när hennes regn blev till is?
Vad gör det när de släckte hennes brand?
Hennes passion.
Hennes hopp.
Hennes allt.
Det som höll henne vid liv.
Det som gjorde det värt trots alla hårda stormar.
Trots det gråa, trots det mörka. Trots det vinande ovädret som piskade henne hårt i ansiktet .
Vad gör det när kärleksröd eld blev till is?
När regn av kärlek frös till is.
Vad gör det när kärlekslös eld blev till is?
När regn av kärlek blev till förtvivlan, förvirring och ett ekande tomrum av en själ som skrika men har en ansiktsmask för mun.
Kan inte. Kan inte .Får inte. Tig, jänta .

Någon dag är hon fri likt svalorna som svävar ack så mjukt. © Thedreamandcreativity



Gillar

Kommentarer